Jogg ute på isgata

Tar mycket mer belastning på vänster fot än den opererade högra.

Jag har joggat. Ute. I skogen. På is. Kändes bättre än på löpband. Jag hade broddar så det var inte farligt halt. Det blev 5 km igår och 5 km idag. Ryggen/diskbråcket besvärade mer än tån, vilket ju är både bra och dåligt. Skönt att tån känns stark och pålitlig trots terräng och halka. Att jag belastar den foten mindre är nog mest omedveten försiktighet.

Löpbana

Första löpstegen på bana. Stel och spänd hållning, men mycket nöjd och glad ändå!

På juldagen, tio veckor efter operation, joggade jag runt på yttervarvet på löpbanan i Uppsala. Varvade fyra set om fem lugna varv (ca 1km) jogg med spinning. Kändes bra, men tog det mycket lugnt för säkerhets skull. Redan för en vecka sedan körde jag 5×2 min på löpband med gåvila emellan och sedan har jag kört liknande, men lite längre, löpbandspass två gånger till, blandat med spinning, stakmaskin, crosstrainer och rehabövningar. Totalt har jag väl joggat knappt 15 km och aldrig längre än 6 min i ett sträck. Men ändå därmed bevisat; det går att jogga utan smärta efter steloperation! Går det att springa fort? Och mycket? Jag tror det, men vi får se! Jag har dessutom jobbpendlat med cykeln drygt 25 mil i november+december, mer än jag cyklat under vintermånader på många år. Så jag är definitivt igång igen efter operationen och det är otroligt skönt!


Promenad

Nu har det gått åtta veckor, så foten ska vara helt läkt och klara att jag stödjer helt på tån. Firade med 4 km promenad på Yxlan. Ovant att gå helt vanligt, utan att behöva tänka på att avlasta stortån. Kändes fint! Lite ömt motstånd i uppförsbackar, men inget att klaga på.

Har cykelpendlat till jobbet ett antal gånger nu och det går också bra.