Dagen efter

Välkommen!

Ett dygn sedan min stortå stelopererades. Jag börjar här. Men det är slutet som intresserar mig. Denna bloggs sista sida, resultatet. Om det vet jag inget nu.

Låt oss ha det klart från början; det finns oändligt många värre skador, sjukdomar, olyckor och operationer. Men genom hela denna blogg är det hallux rigidus, steloperation och vägen tillbaka till löpning som står i fokus. Framgångar och motgångar, tankar och erfarenheter. Sparsamt med fakta – jag är ingen expert och hoppas därför få hjälp med faktafel, som eventuellt smyger sig in.

Hur går det att springa efter steloperation av stortån? Självklart sökte jag genom nätet efter erfarenheter. Och jag hittade en del svar. Jag tar fasta på ”om jag bara vetat skulle jag gjort det här för tio år sedan”, ”fantastiskt, äntligen utan smärta”. Men många trådar lämnar ett tomrum. ”Jag har stelopererat min stortå. Läkaren säger att jag inte kommer kunna springa, men då känner hen inte mig.” Vad hände sedan? Jag har ännu inte läst ”Jag har satt personbästa på alla distanser efter min steloperation”. Jag tror inte den här bloggen slutar så heller. 51 år gammal hade det varit en rejäl utmaning även med en helt frisk tå. En del PB är 20 år gamla. Steloperationen har varit lyckad om jag slår ett personbästa. Ja, det får kanske bli mitt mest ambitiösa mål; ett personbästa på någon distans mellan 1000 meter och 100 km! Ett fullt tillräckligt mål, är att kunna springa regelbundet och obehindrat, njuta av det utan smärta. Det räcker mer än väl, vore underbart! Under alla omständigheter hoppas jag den ska inspirera och hjälpa andra att ta rätt beslut, vilket det nu är, och jobba för att komma tillbaka till träning och ett aktivt liv med eller utan hallux rigidus.

Jag väntar fortfarande på att det ska börja göra ont efter operationen. Det var ju ändå ett hyggligt ingrepp. De första timmarna tänkte jag att lokalbedövningen inte släppt ännu. Men nu, ett dygn senare, har den förstås släppt. Och jag har inte särskilt ont. Jag tar förvisso smärtstillande och är mestadels liggandes med foten i högläge. Men jag hade trott det skulle göra infernaliskt ont ett par dagar. Icke så. Känns ungefär som stortån värkte efter målgången på Hässelbyloppet för tre dagar sedan. Men visst, vad är väl en spik i foten, eller två?

2 reaktioner till “Dagen efter”

    1. Tack! Jag kunde absolut springa innan! Men det gjorde ont första km och framförallt efter jag sprungit. Nu tycker jag ju att springa är så kul så jag gärna tog den smärtan, men steloperationen har helt klart minskat problemet med tån!

Lämna ett svar till Dan Savik Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *